Veckans inspiration

Vecka 25

Foto av Anna Shvets från Pexels

För någon som genomgått många tuffa perioder i livet kan det vara otroligt svårt att tillåta sig själv att må bra. Kanske har det du gått igenom drivit dig till att ständigt leta efter fel hos dig själv och din omgivning eller är det så att dina rädslor hindrar dig från att våga tro på att kärlek och glädje en dag kommer ta störst plats i ditt liv. Tänker du tankar som ”vore livet inte mycket lättare om jag bara slutade att hoppas och längta”, ”stora förhoppningar betyder bara stora besvikelser”, ”det är nog inte meningen att mina önskningar ska slå in”…Till dig som just nu tänker i dessa banor vill jag säga att du inte är ensam. Det kan verka som en lätt match för mig som inspiratör att veta precis hur man ska förhålla sig till olika situationer i livet men sanningen är, som säkerligen många av er som läser detta kan känna igen sig i, att det är otroligt mycket enklare ge råd och stötta människor du har runt omkring dig än att stötta sig själv.

***

Under min uppväxt, framförallt under mina gymnasieår hade jag ofta rollen som terapeut i min vänskapskrets och det var många som sökte upp mig när de behövde någon som verkligen lyssnade. Det var en roll som för mig föll väldigt naturligt och i de allra flesta fall tyckte jag om mycket om det. Men för oss som fått denna roll, frivilligt som ofrivilligt, är det inte alltid helt självklart vem vi ska att vända oss till med våra tankar och känslor. Utifrån kan det se ut som att vi inte har det behovet men det är minst lika viktigt för oss att ventilera och söka sympati hos de vi bryr oss om. Av egen erfarenhet vet jag att för dessa människor som alltid finns där för andra är det ofta svårt att tala om när de är i behov av stöttning. Känner du igen dig i detta kommer nu en påminnelse om att dina behov har precis samma värde som andras och att det alltid är okej att be om hjälp. Precis som du uppskattar när människor visar förtroende för dig kommer de du väljer att visa tilltro inför uppskatta det minst lika mycket, kanske till och med mer eftersom det förmodligen inte tillhör vanligheterna. Det är inte lätt att be om hjälp, framförallt inte i början. Det här är en uppmaning till att börja öva.

***

Till dig om utomstående som känner igen någon av dina medmänniskor i detta (vän, familjemedlem eller kollega etc.) är detta en uppmaning att reflektera en stund över på vilket sätt du presenterar din tillgänglighet. Kanske behöver du bli bättre på att engagera dig i andras (människor som är viktiga för dig) liv, börja säga högt att du alltid finns där om hen behöver prata eller öva på att bli en bättre lyssnare.

***

Tack för ytterligare en vecka! Jag önskar er en underbar midsommar!